söndag 3 februari 2008

Slut!

Nu har det gått några dagar sen jag kom hem till Strandvägen igen. Men även om det bara är några dagar sen så känns det som om det passerat en evighet redan nu. Frankrike känns inte som ett kapitel jag nyss har avslutat, det känns som en bok långt tidigare i en serie. Väldigt avlägset.

Men jag ser fortfarande spåren från Aix runt omkring mig hela tiden. Min ouppackade väska här bredvid, godiset som är inhandlat på "La Cure Gourmande" som står här på skrivbordet, kläderna jag har på mig som är inköpta i Aix osv. Jag har fortfarande inte riktigt vant mig tillbaka till de svenska tangentborden och fram till igår använde jag fortfarande gästhandduken på toaletten.

En del förändringar har hunnits göras här hemma under min frånvaro. Det är nya tapeter lite varstans, nya mattor och stolsdynor samt att pappa har omvandlat mitt rum till ett mindre kontor. Jag har nämligen fyra datorer ståendes här inne numera!

Jag hade tänkt sammanfatta hela tiden i Aix i det här sista inlägget, men sedan insåg jag, varför? Kanske för att jag själv ska ha ett förberett svar på den eviga frågan "berätta, hur var det", kanske för att få mig själv att fatta att tiden är över eller kanske på grund av något helt annat. Hursomhelst så grundar sig nog de flesta anledningarna i någon form av personlig bearbetning, vilket kanske inte skulle bli alltför läsvärt.

Därför nöjer jag mig med att säga att de senaste fyra månaderna har varit en väldigt rolig och lärorik tid. Jag pratar bättre franska än när jag åkte, men inte lika bra som jag hade hoppats på och absolut inte flytande. Den kanske största grejen med resan var hur otroligt multinationell min vänskapskrets har blivit. Innan kunde jag lätt räkna mina nära vänner utanför västerbotten på mina fingrar. Nu måste jag ta till tårna bara för att rymma alla från Californien!

Om någon där ute är intresserad av att åka iväg på något liknande så har jag bara gott att säga om denna erfarenhet. Vill du ha en anledning till att ha jävligt kul en termin eller ett år men inte orkar släpa på en ryggsäck runt halva jorden - åk! Vill du bli riktigt bra på ett annat språk - åk! Vill man verkligen lära sig språket kan jag dock tipsa om att bo i en fransk familj, inte dra iväg med svenska kompisar, inte prata engelska på fritiden, inte ha ett års uppehåll med språket innan man far, med mera. Är du bara ute efter nöjet, stryk alla nämndapunkter!

Då återstår väl bara att tacka för mig och rikta ett tack till alla som läst denna blogg under de senaste fyra månaderna.

Au revoir...

Inga kommentarer: