Jag är tacksam för...

När man befinner i en sådan konstig tillvara som vi befinner oss i just nu, alltså att bo Frankrike men i princip bara umgås med andra utlänningar, så är det inte bara den franska kulturen man tar efter. Vin och baguetter i all ära, men igår firade vi våran första amerikanska Thanksgiving.

Det var Jenae i min klass som hade bjudit in oss till deras Thanksgivings-middag igår. De hade lagat jättemycket mat, plus att alla som kom dit (vi var 16 pers till bords) hade med sig en egen maträtt!

Jag åt mig spymätt. Och sedan var det dags för efterrätten (läs efterätterna). Det var pumpapaj, äppelpaj, nybakta chocklat-chip cookies och diverse andra amerikanska sötsaker, naturligtvis ackompanjerat med glass och vispgrädde. Vi åt middag vid sex-tiden igår. Nu när jag skriver detta är klockan tolv, 18 timmar senare alltså, och jag är fortfarande mätt…
(och om precis en månad är det julbord, suckade min stackars mage)

Förutom att den feta kalkonen saknades så innehöll gårdagens fest allt som en amerikansk Thanksgiving ska innehålla. Jenae höll det där typiskt amerikanska tacktalet som aldrig skulle kunna yttras i ett Svensson-hushåll och vi fick alla varsitt kort av henne med en personlig liten hälsning och ett tack för att vi kom.
Papper satt uppklistrade på väggen där man skulle skriva vad man var tacksam för, teckningar på pilgrimer, indianer och kalkoner hade också åkt upp på väggen men ingen kunde egentligen återge berättelsen bakom Thanksgiving.

Efter den gigantiska måltiden försökte vi ta oss ur våran matkoma genom lite olika lekar, bland annat charader.

Men det var kanske ändå något som saknades. Familjen så klart – på gott och ont. Som en av gästerna uttryckte det:
”Den här festen innehåller det bästa av Thanksgiving; massa mat, massa vänner och ingen full och psykstörd faster som sabbar festen!”

Amerikanerna nickade instämmande.

Det var i alla fall en jättetrevlig kväll och jag är väldigt tacksam att jag fick vara med på en riktig amerikansk Thanksgiving!

Annika hade med sig kameran, inte jag, så jag lånar några av hennes bilder. Här är hela gänget i alla fall!


Kakor och pumpapaj! Gottgottigottgott!


Tjejerna vann charaderna, vi killar deppade ett tag och skyllde på att vi hade fler utlänningar i laget...