Idag är det tänkt att vi efter två roliga dagar ska vara duktiga och ägna oss åt studier. Vi har nämligen en hel del läxa och ett gigantiskt historieprov på onsdag som vi inte har en susning om hur vi ska klara av.
Tänk er själva att sammanfatta 1500 års historia på ett annat språk, när du kanske förstått högst 50% av det läraren sagt på lektionerna. Yippie-kay-yey som Bruce W brukar säga...
Än roligare känns det här då man vet att det egentligen inte ger någonting. Våra betyg här räknas ju som ingenstans. "It feels like a fake school", som Robert sa. Vi som inte är här i utbyte med något universitet där hemma behöver egentligen inte prestera ett skit.
Ja menar, vem kommer egentligen bry sig om det där papperet jag kommer få då jag lämnar det här stället? Visst, någon arbetsgivare kanske tycker att man verkar ambitiös när man kan visa upp att man pluggat i Frankrike, men bryr han sig verkligen i sådana fall om jag inte blev godkänd i historiekursen? Känns inte så...
Menmen, min osvikliga tävlingsinstinkt, som gör att jag verkligen inte klarar av att underprestera utan att känna mig totalt misslyckad, gör att jag kommer plugga en hel del ändå. Förhoppningsvis nog mycket för ett godkänt betyg i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar